Att ta ansvar för det man gör kan vara ganska svårt. Men jag tror att jag lärt mig det, även om det tog tid!

Det är så väldigt lätt att skylla på någon annan när man gör något som är fel. Ja, ni vet "ja, men du sade ju att..." eller "du fick mig att...."

Det innebär ju att man måste vara ödmjuk. Ödmjukhet är en bristvara i det samhälle vi lever i idag.

Det är väldigt befriande att tänka " varsågod, du först" i stället för att armbåga sig fram här i livet. Det behöver man inte för man vet ju att man är värd en massa i alla fall.

Livet blir faktiskt lättare då. Man tar saker och ting lite mindre allvarligt... och även sig själv;)

Samtidigt får man ju inte vara mesig. Men det är en annan historia.