Här sitter Nicko och gonar sig i kvällssolen. Det är E som har tagit bilden med sin nya kamera.

Nu har jag äntligen lite semester. Två veckor. Trivs ju på nya jobbet men det har tagit lite på krafterna måste jag säga.

Skönt att jobba lite på det egna kontoret, fixa hemma och umgås med familjen. Fast inte A. Hon åkte till den praktikplats hon var på nu på vårterminen för att jobba lite och ha det roligt med. Lite synd att hon är borta just nu alltså.

Skrattade gott åt henne igår. Vi var och handlade för 1 200 kr. Hon och hennes kompis skall vara borta i nio dagar. När hon klev ur bilen för att ta bussen sista biten till gården var kommentaren "undrar var närmsta mataffär är?" Hehe, den var bra!

Tror att de klarar sig: Potatis, ris, två paket pasta, två paket bacon, en stor påse frysta köttbullar, ett paket panerad fisk, ett paket på 800 gram köttfärs, en påse fryst kyckling, ett halvt kilo korv och tre starka korvar därtill... Plus en massa annat förstås. Kan ju tänka mig att de behöver komplettera mjölken förstås.

Haha, nu skall jag messa tjejerna och kolla att de inte svälter.

Ha en härlig lördag  

 

Nettis

10 juli 2010 14:19

Åh vilken vacker bild :) !

Näe jag håller med dig om att hunden ska vara hemma! Men folk fattar ju så trögt ibland :-/ .

Kramis :) !

http://bunkerboende-nettisochmoses.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...