Är man minsta osäker på hur man skall göra vid ketoner skall man kontakta sin diabetesmottagning då detta tillstånd kan bli livshotande.

När man har diabetes kan man få ketoacidos. Det beror på insulinbrist och

är ett mycket allvarligt tillstånd.

Symtom på detta kan vara högt blodsocker. Kontrollera ketoner vid blodsocker över 14 vid uppvaknande på morgonen eller sängående på kvällen. Vid uttalad ketoacidos har man  ont i magen och mår illa och allmän tillståndet är påverkat. Andedräkten kan lukta aceton. Men man kan ha ketoner och ändå inte ha så högt blodsocker!

Med hjälp av en mätare kan man kontrollera ketoner. En ketonmätare skall alla som har diabetes ha. Har man ketoner, skall man vara mycket uppmärksam så att de inte stiger. Man tar helt enkelt extra insulin. Dessutom lite extra snabba kolhydrater om blodsockret är under 14.

All "magsjuka" skall betraktas som ketoacidos till dess motsatsen är bevisad.

Har man pump gäller det att kolla den noga, det bästa är att tillföra kroppen insulin med en insulinpenna om man har pump.

Om man har pump är ketoacidos mycket vanligare än om man har pennregi. Upphör den så kallade basaldosen som ju består av direktverkande insulin, så kan man bli allvarligt sjuk fort. Har man pennregi har man ju ett långtidsverkande insulin i botten - om man inte har glömt att ta det vill säga.

Man kan också få ketoner i blodet som beror på att man svälter. Nästan alla har känt att om man är sjuk och inte kan äta - eller om man fastar - så blir det som en plåtsmak i munnen.

Svältketoner är inte farliga. Det är ett tecken på att man behöver äta och att kroppen har börjat bryta ner fett och proteiner (muskler) i kroppen för att få kolhydrater.

Självklart kan man ha svältketoner när man har diabetes. Då har man lågt eller normalt blodsocker och oftast dessvärre magsjuka...

När man får diabetes är det förutom insulinet  en sak som man bara inte kan klara sig utan.

Blodsockermätare förstås.

Det finns en hel uppsjö med olika mätare och alla får sin egen favorit.

Den som mina tjejer helst har använt hitintills heter Freestyle Mini Lite. Den är väldigt liten med belysning på display som man kan skifta om till stickan. Kräver lite blod. Helt oslagbar tycker vi! Dessvärre är den inte upphandlad som kostnadsfritt hjälpmedel just nu men vi hoppas att den kommer tillbaka till hösten.

En mätare som man inte kan klara sig utan är Precision Xceed. Med den kan man både mäta blodsocker och ketoner. Varje sticka är förpackad i folie vilket gör den lite mer bökig att använda men det är verkligen en bra mätare.

Vår ena dotter har nu en OneTouch UltraEasy. Hon valde den faktiskt för att den är så snygg! Hon har en limegrön. Nackdelen med den är att den inte visar något genomsnitt av samtliga tagna värden och att den saknar upplyst display.

Det gör och har däremot OneTouch Ultra2 som min make använder. Den är större och menyerna är som i en dator!

Här på apotekets hemsida finns de flesta mätarna sida vid sida.

Den som inte finns med är Contour som vi tänkt skaffa till M eftersom vi snart inte har stickor kvar till hennes Freestyle. Den verkar vara bra och verkar ha det mesta.

De flesta mätare får man gratis bara man hör av sig till tillverkaren. Behöver man betala något så är det bara en liten summa.

Det tillverkarna lever på är kostnade för stickorna som kan vara från 3-10 kr per sticka.

Dyrt? Ja, men livsnödvändigt!

Igår kväll åt nog M för mycket på kvällen och jag hade inte riktigt koll på det. Eller snarare: hon tog för lite insulin till det hon faktiskt åt.

För oss är det viktigt att anpassa sjukdomen efter människan och inte tvärtom. Så långt det nu går...

I morse var hennes blodsocker 14. Alldeles för högt alltså. Trots att hon tog tre enheter vilket i normala fall borde ha plockat ner henne till fem så låg hon på 11 efter ett par timmar. Utan att ha ätit något alltså.

Det här beror antagligen på att hon legat högt under natten och att hon fått en resistens mot insulinet.

Hade hon legat på under tio hela natten så hade insulinet haft mycket mer effekt...

Nu ligger hon bra igen. Skönt:D

Visst är det så att det är stressande att ens barn har diabetes.

Vi har ju två döttrar med diabetes och när de med ett års mellanrum fått det tyckte jag väl att det gick ganska bra...

Men så började jag med att om jag vaknade på natten så trodde jag att jag själv hade diabetes och kände mig osäker på om jag tagit dosen med långtidsverkande på kvällen!

Jättekonstigt.

Jag inser att jag måste få tid till återhämtning och inte bara stressa runt och ta hand om allt själv hela tiden...

En frisk människas blodsocker håller sig inom ganska snäva gränser.

Mellan 4-8 anses normalt hos en vuxen medan barn kan ha uppemot 10 efter att ha ätit rejält.

Kroppen är en mästare på att reglera blodsockret så att kroppen kan fungera optimalt.

Med tanke på att insulin är det mest fettbildande hormon som finns är det lätt att förstå att det är lätt att öka i vikt om man ständigt äter snabba kolhydrater och därmed triggar insulinpåslaget. Snabba kolhydrater och fett därtill garanterar för de flesta viktuppgång. Insulin är också muskeluppbyggande vilket är dess positiva sida.

När man fått diabetes så gäller det att efterlikna kroppens egen insulinproduktion så gott det går!

Om man tagit för mycket insulin till det man ätit blir blodsockret för lågt, under fyra. Det kan också bero på att man rört på sig mer än vanligt. Blir blodsockret blir för lågt kan man få lite olika symptom men de flesta blir skakiga och känner sig olustiga. Man kan bli svettig och tankeförmågan blir nedsatt då hjärnan ju behöver kolhydrater som bränsle för att fungera.

Det är viktigt att kroppen är van att ligga på rätt nivå. Är man hela tiden van att ligga för högt får man s. k. falska känningar. Är man van att ligga för lågt kan man också råka illa ut då blodsockret måste bli väldigt lågt innan man känner symptomen. Vid ett blodsocker under ett blir de flesta medvetslösa.

Om någon är medvetslös stryker man sött (honung eller sirap t ex) på insidan av läpparna och ringer ambulans. Har man tillgång till en spruta med glukagon insjuicerar man den enligt anvisningar förstås. Då är det viktigt att tillföra kroppen snabba kolhydrater då glukagonet tömmer kroppens reserver.

Det är viktigt att häva känningar direkt då man ju inte vet hur de påverkar hjärnan. Juice plus druvsocker i rätt mängd är bästa sättet att få upp blodsockret riktigt fort men det är viktigt att man inte tar för mycket då blir ju blodsockret för högt istället...

Målet är att blodsockret inte skall gå över 10 efter en måltid. Det gäller helt enkelt att hitta rätt dos för den mängd kolhydrater man tänker äta.

Här finns listor med mängd av kolhydrater i olika livsmedel:

http://www.medtronic.se/SE/patient/diabetes/carbohydrate/kolhydratlistor.html

Det som gör det hela lite problematiskt är att det är andra faktorer än det man äter som påverkar blodsockret. Stress och infektioner kan göra att insulinbehovet blir mycket större.

(Lågt blodsocker kan resultera i en s. k. rekyl då levern frisätter ett hormon för att höja blodsockret. Detta kan orsaka höga blodsockervärden. Ett lågt blodsocker på natten som man inte vet om kan alltså orsaka ett högt blodsocker på morgonen vilket i sin tur gör att man höger det långtidsverkande och så blir det ännu värre! Så kan ett lågt blodsocker på morgonen göra blodsockret för högt under dagen av precis samma anledning... )

Dessutom kan man behöva ändra dosen av det långtidsverkande insulinet om blodsockret tenderar att vara för högt på morgonen. Då behöver man kolla blodsockret ca kl 3 den första natten efter ändringen - det är tufft men det ger mycket information!

När man har diabetes har man vanligen två typer av insulin. Ett långtidsverkande som ger grundbehovet av insulin. Även om man inte äter behöver kroppen insulin.

Vi har en god erfarenhet av långtidsverkande Lantus som visserligen ger en liten topp efter några timmar men fungerar mycket bra. För en del räcker den inte riktigt 24 timmar och då tar man den i två doser.

Vid varje måltid tar man dessutom måltidsinsulin. Novorapid är ett sådant med en verkningstid på ett par timmar. Humalog har lite kortare verkningstid. Båda dessa insulin kallas direktverkande.

Så finns också Actrapid som användes av många innan de direktverkande insulinerna kom. Actrapid är snabbverkande och har en verkningstid på max fem timmar och passar därför måltider som är utrdagna eller innehåller mycket fett och kolhydrater.

Så finns det ju flera sorters insulin förstås... men det får ni läsa om någon annanstans för dem har jag ingen erfarenhet av.