Igår när M vaknade låg hon på 14 i blodsocker. Inte alls bra! Vi hade ju kollat blodsockret vid läggdags och då låg det på 8,9. Helt perfekt att sova på.

Trodde ju på morgonen sedan att hon allt tagit sig något att äta. M är ju en ytterst bestämd ung dam på 18 år som bestämmer själv och det blir inte helt rätt ibland eftersom ju har Dows syndrom.

Så ringde de från skolan vi halvelva-tiden och sade att nu är M kallsvettig med ett blodsocker på 16!

Då fattade jag ju att Lantusen inte blivit tagen kvällen innan. Hm. Bara att inse det att jag verkligen måste dubbelkolla det varje kväll. Inte bara fråga utan kolla på pennan att den är nollad.

Så det var bara att åka till skolan med det låntidsverkande Lantuset (i högsta hugg;). Hon tog sju enheter istället för de 16 hon brukar ta och sedan tog hon sin vanliga dos som vanligt vid 19-tiden.

Allt gick bra och nu är jag mycket klokare. Tror jag;)

Vis av skadan alltså!

 

lollo

25 augusti 2009 17:36

Hejsan!
Ibland blir det bara tokigt.Tur att det kan
göras rätt sen.Det är inte lätt alla gånger.
Må så gott!Kram/lollo

http://lollopettersson.bloggagratis.se

 

Ann-Britt

25 augusti 2009 18:29

Usch, vilken pärs! Hoppas det är bra nu.

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Lotta

27 augusti 2009 21:46

Mmmm, känner igen mig i detta att behöva kontrollera. Moa är duktig och kommer för det mesta ihåg sitt insulin men en och annan gång missas det och sedan tar det ett tag innan allt är återställt igen.
Men precis som du skriver, man lär sig allt eftersom.

http://lottans.bloggagratis,se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...