Helgerna har gått alldeles för fort. Ja, var tar tiden vägen?!

Underbart med all snö... men nog är det väl tillräckligt nu?! Det är ju inte så länge kvar tills tussligon tittar fram.

Idag är det lite jobb på förmiddagen som gäller, sedan är det ridkurser för våra tjejer som jag gärna vill vara med och titta på.

Vi har fortfarande tjejernas kompisar på besök, så vi får väl se ifall de hänger på eller om de far till stan för att shoppa loss innan de reser hemåt ikväll..

Tänkte också ta och shoppa lite, maken och jag har 26-årig bröllopsdag på onsdag. Haha, det är inte bara helgerna som gått för fort kan jag säga... Skall väl försöka hitta en trevlig present.

Ha en riktigt bra dag  

 

Maddo

4 januari 2010 17:18

Oj oj så tiden går fort ja!

http://blogg.dreammaddo.se

 

-Nena-

4 januari 2010 19:05

Ja tiden rusar fram och ibland är det svårt att hänga med.

http://nena.bloggagratis.se

 

Ann-Britt

7 januari 2010 15:50

Så du tröstar dig också med lite vårblommor? Känns som att det är långt dit.

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Teija

8 januari 2010 11:57

Ja tiden går så fort... och jag tröstar mig definitivt med vårblommor:D

 

Nettis

9 januari 2010 12:03

Åååh... *längtar*, vacker bild :) !
Kram!

http://bunkerboende-nettisochmoses.bloggagratis.se

 

ponnymamman

26 januari 2010 00:46

Underbar bild!!!
...nu känns det ju ännu kallare... -15 ute nu... brrrr

http://envanligponnymamma.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...