Senaste inläggen

Av Teija - 1 augusti 2013 21:15

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.


Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna.


Det är mycket där som jag inte saknar rent känslomässigt förstås. Mitt ex som jag levde med där har jag en bra kontakt med även om kärleken är slut. Vi hade det inte bra det sista åren. Men det påverkar inte min längtan efter huset osv.


Det var ett tag sedan jag var där.


Kan det hjälpa att åka dit och ta en promenad?


  

ANNONS
Av Teija - 1 augusti 2013 20:48

Vår M har fyllt 22 år nu.


Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.


Vet inte om det är det som har gjort M så duktig som hon är. Hon hanterar det talade och skrivna ordet, sin dator och sin androidmobil alldeles förnämnligt väl.


Hon har en utomordentligt väl utvecklad empatisk sida som gör att jag älskar henne mer än vad jag trodde var möjligt att älska sitt barn...


  



ANNONS
Av Teija - 15 juli 2013 22:20

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.


Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxade iväg på egna vingar. Stöd av oss och av personalen på gruppboendet.


Allt gick bra.

Tänk det där som man undrat. Att det gick bra och går bra...


Visst har det varit en inkörningsperiod också med tanke på att M har diabetes typ 1. Men det hade vi räknat med och hon trivs så bra så!

   

Av Teija - 1 juli 2013 21:56

Har fortsatt i livets skola. Och vad skall jag säga om det? ;)


Att jag är väldigt kär i min nya man.


Vi har varit gifta sedan den 20 oktober förra året.


Jag mår så otroligt bra av all hans närhet och kärlek. Även om det alltid inte är det allra lättaste med tanke på hans funktionshinder. Han har ADHD plus en släng av Tourettes. Det är en del för mig att förstå... och för honom med ;)


Älskar honom så oändligt mycket. Trodde inte att jag skulle få uppleva det faktiskt :)

Av Teija - 25 april 2013 20:20

Otroligt länge sedan jag var inne på min blogg. Har alldeles kommit av mig med att skriva här. Livet är ju inte här utan ute i verkligheten...


Det har hänt så kolossalt mycket i mitt liv. Jag blev ju väldigt sjuk i hjärtinfarkt med hjärtstopp och blev som genom ett mirakel räddad av min exman och vår dotter. Min bror gick hastigt bort i hjärtinfarkt nästan precis ett år efter det... mitt ex och jag bestämde oss för att skiljas och efter det mötte jag mitt livs kärlek som jag nu är gift med...

Haha hängde du med där?!   


Livets skola kallar jag det...

Av Teija - 2 september 2012 21:00

Kan lugnt säga att mitt liv förändrats radikalt sedan årsskiftet...


Bland annat har vi flyttat. Ställde mig ovanstående fråga och det var inte lätt att hitta något svar minsan!


Vi tog en 18 kubiks flyttbil till följande som skulle med i flytten:

2.5 Billybokhyllor

2 Sultan sängar från Ikea

1 nattduksbord

1 litet skrivbord

2 mellanstora byråer

1 stort slagbord

1 kökssoffa

1 platttv

liten tv bänk

drygt 20 flyttkartonger (inte den största sorten)

och lite andra smågrejor


Flyttkillarna fick planera packningen i bilen annars hade allt inte fått plats. Det var väldigt trångt att köra in till den nya bostaden därav den lilla bilen!


So long!  



Av Teija - 23 december 2011 00:43

Varje gång jag är ute med Nicko på kvällspromenaden gråter jag ur hjärtat.


Idag var det vinterdagjämning det gör gott:)


Men jag vet att livet går vidare. Det har jag redan märkt. Imorgon skall jag på möte med begravningsentreprenören. Så är det bara.


Kram 

Av Teija - 14 december 2011 22:07

Min bror som gick bort för en och en halv vecka sedan. Han blev bara 51 år. Gör så ont i hela mig när jag skriver rubriken.


Det är inte så många som jag har haft kraften att berätta det för.... Min mamma har behövt all hjälp och stöd hon kunnat få och jag måste säga att det gör det extra tungt.


Känns som allt elände händer mig och min familj fast jag vet att det inte är så.


Vet ju att många har det tufft och skickar en styrkekram till er♥


Presentation


♥ V Ä L K O M M E N ♥

till min blogg:D

Skriver mest om små vardagliga ting men också en del om diabetes och Down syndrom.

Fråga mig

8 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2013
>>>

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Rosa Moln och Regn  med Blogkeen
Följ Rosa Moln och Regn  med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se