Direktlänk till inlägg 11 februari 2009
När jag var liten så minns jag att jag var mörkrädd.
Min kloka mamma sade alltid till mig att det beror på att man inte vet vad som finns i mörkret eftersom man ju inte kan se. Skulle man se så skulle ju allt vara som vanlig ju!
Jag brukade vara hos min kompis Anneli på kvällarna och när det var beckmörkt så skulle jag cykla hem ensam. Det fanns gatlyktor största delen av vägen men de sista två hundra metrarna var det kolsvart. Vårt hus syntes upplyst och inbjudande alldeles för långt borta tyckte jag.
Cyklade som en galning och slängde cykeln framför trappan och rusade in som om jag hade en getingsvärm efter mig...
Burr. Jag minns fortfarande känslan.
Våra tjejer har haft en period av att de trott att något gömt sig under sängen.
Då har jag bara helt sonika tittat under sängen och utan diskussioner dragit fram "monstret" och slängt ut det och sagt att "våga inte komma tillbaka för då blir jag jättearg".
Nästa gång med lite mer humor kanske... "är du här nu igen" och till slut blev ju monstret en kompis som man inte kunde kasta ut i mörket ju. Hihi...
Vet inte om det är rätt eller fel.
Men tjejerna har tyckt jag tog dem på allvar och somnade efter det.
Lugna och trygga:D
I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...
Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja. Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...
Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i. Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...
Vår M har fyllt 22 år nu. Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder. Vet inte om...
I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet. Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
|||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|