Jag är verkligen usel på att delegera ansvar här i familjen.

Antar att jag är en ganska typiskt kvinna som har utvecklat något slags bläckfiskarmar... så fort jag passerar ett rum så plockar jag med mig det som skall tas därifrån.

Ja, ni vet - allt från hårsnoddar till dricksglas eller böcker eller vad det nu kan vara...

Behöver diskmaskinen plockas ur t ex gör jag det oftast själv om jag inte är väldigt upptagen med något annat just för tillfället viktigare alltså.

Men mannen min är så irriterande duktig på det där. När han ser något som behöver göras ser han till att alla hjälps åt...

Suck. Dags att göra det där magiska tricket igen.

Ja, alltså hoppa i samma tunna och röra om så att det blir lite mer utjämnat;)

Ha en finfin dag:D

 

Singo

20 juli 2009 12:41

Vi mammor är nog sämre på att "ge order" och få dem "verkställda"... Vi är mesigare... eller snällare, eller moderligare! Jag försöker jobba på det!

http://singo.bloggagratis.se

 

Ann-Britt

20 juli 2009 13:09

Jo du, det där är nog typiskt kvinnligt tyvärr. Eller också beror det på att vi kan ha flera bollar i luften...

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Maddo

20 juli 2009 16:59

Det är svårt att deligera ut arbete för man får det inte som man själv vill ha det då.. men ibland kanske det inte behöver vara just som man själv vill ha det? =) Jag älskar att ha saker på mitt sätt... ibland är det tyvärr. :P

http://dreammaddo.se/blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...