Hos tandläkaren var ju radion på och spelade just denna låt när jag satte mig i stolen. Hihi, det var ju lovande eller hur?

Det var en snäll ganska ny tandläkare. Det kändes på handlaget och dessutom hämtade hon en mer erfaren kollega att konsultera.

Vi enades om att det var bäst att komma tillbaka en annan dag för att ta bort tanden. Antingen kan det gå hur lätt som helst men det kan också vara svårt eftersom de två rötterna var lite krökta på spetsarna.

Hm. Det kändes rätt bra i alla fall. Skall tillbaka på onsdag.

En sak var väldigt bra tyckte jag. Man hörde nämnligen inte en massa ljud från behandlingsrummen ut till väntrummet. Haha, det blir jag så nervös av!

Ha en fin kväll:D

Nu skall jag kika in hos er!

 

Maddo

26 oktober 2009 20:12

Vad är det men människor och tandläkarskräck? =P

Hmm, oj.. Då jag inte fastat så vet jag inte riktigt. Men man blir nog mer sugen än hungrig. De första dagarna skulle man kunna äta allt som står på "inte-listan" och allt eftersom tiden går känner man att man har mindre och mindre laster.. Men man kan ju äta bra och avsätter man tid att äta var tredje-fjärde timme så.. :) Var det svar nog?

Kramar

http://blogg.dreammaddo.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...