På den mejlinglista för diabetes jag är med på reagerar många starkt på att det ibland skrivs i tidningarna att det är kosten som är en orsak till att man får diabetes.

För min egen del reagerar jag inte på det för min övertygelse är den faktiskt är en bidragande orsak.

Men för att det skall vara så krävs att alla de andra pusselbitarna rent genetiskt skall finnas där så att bukspottskörteln faktiskt blir uttröttad och ger upp.

Det är helt enkelt det som det handlar om. Pusselbitar.

Det forskas ju på det. Väldigt spännande och väldigt hoppfullt tycker jag:D

Ps, läs även det jag skrev här!

 

lollo

29 oktober 2009 11:18

Jaa,det forskas en hel del innom Diabetes.Och det är bra.
Jag tror mycket är ärftligt..alla säger att det är mat,övervikt,m.m.Visst till en gräns..jag själv väger under 60kg..har alltid varit aktiv,ätit sunt..så på mig är det ärftligt
tror jag i alla fall.
Ha en bra dag! Kramen!

http://lollopettersson.bloggplatsen.se

 

Teija

29 oktober 2009 17:02

Jag tror att man kan äta hur fel som helst och ändå klara sig från diabetes typ 1 om man inte har de genetiska pusselbitarna som skall vara där för att få det! Men däremot så finns pusselbitarna så kan felaktig kost trigga igång diabetesen snabbare.
Hos oss har ju tjejernas pappa diabetes, farfar och en av hans systrar hade det också. Så hos oss är den verkligen starkt ärftlig, inget tvivel på det.
Härligt att du håller igång och håller matchvikten. Heja dig!
Kram:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I våras var jag till min läkare som gav mig rådet att sluta ta Omeprazol. Har nog tagit dem i 10 år. Hon sade att de inte är bra för hjärtat, för hälsan. Så jag beslutade sluta. Det var inte lätt då jag ju förstört förmågan att skapa magsyra, min mat...

Vi äter rätt ofta vegetariskt... ikväll blev det en potatis och purjolökssoppa toppad lite med lite ost och persilja.   Stekte först 2 purjolökar, 1 stor gul och två vitlöksklyftor och ett par teskedar torkad timjan i botten av en stor kastrull i...

Jag bor ju inte kvar i villan som jag trivdes så bra i.   Men aldrig i livet att jag trodde att jag skulle längta så mycket tillbaka som jag gör. Det har gått i vågor. Just nu gör det fysiskt ont i mig om jag tänker på huset och omgivningarna. ...

Vår M har fyllt 22 år nu.   Måste säga att det var en pärs när hon föddes just för att jag inte visste något om Downs syndrom. Blev rätt deppig ett tag och gick benhårt in för att träna M i enlighet med Irene Johanssons metoder.   Vet inte om...

I oktober förra året hände det. Jepp, M som har Downs syndrom och är 22 år nu flyttade till en egen jättefin lägenhet.   Beslutet var nog ganska enkelt för M eftersom jag och min man skilde mig och flyttade i sär. Blev som naturligt att Moa flaxa...